Foley, Syrien och maffian

Posted on 22 August 2014 by syriensolidaritet

obmaReinfeldt

Foleys verkliga mördare?

– Han gav sitt liv för att avslöja det syriska folkets lidande.

Det är modern till den dödade USA-journalisten James Foley som uttalar sig och säger sig vara stolt över sin son.

Ingen har kunnat undgå att ta del av Foleys öde den sista tiden. Hans bild har varit på förstasidan i alla medier och från alla håll har mordet på honom fördömts. Det enda vi inte har fått se är själva avrättningen. Den har YouTube censurerat. Självklart finns det ingen anledning att visa den barbariska avrättningen av Foley, men det är inte omtanke om honom eller hans familj som fått de ekonomiska krafterna bakom YouTube att agera. Det är, som Stefan Lindgren skriver på sin blogg, rasismen. Avrättningen av en ”vit man” med västerländskt ursprung främjar inte de ekonomiska krafter som behärskar våra medier, medan samma typ av avrättningar av ”bruna” människor med sitt ursprung utanför den västerländska sfären mycket väl kan visas. Själv råkade jag få syn på ett YouTube klipp där en man som påstods vara officer i Gaddafis armé fick halsen avskuren. Jag mår fortfarande illa när jag tänker på klippet, men jag är övertygad att det finns kvar där ute på YouTube.

När Gaddafi själv lynchades på gatan kunde en respekterad västerländsk ledare utrycka ren njutning:

Vi kom, vi såg, han dog, sa USA:s dåvarande utrikesminister Hillary Clinton då med illa dold förtjusning.

Nåde den som uttrycker samma förtjusning när västerlänningar mördas!

Foley har genom sin död kommit att spela en roll som han själv förmodligen inte skulle gilla. Av allt att döma var han en ganska ordinär västerländsk frilansjournalist som drogs till oroshärdar runt om i världen.

– Du vill bli författare, du vill se världen. Fiktion fungerar inte, försök då med verkligheten. Jag menar, det finns ett fantastiskt utrymme för mänsklighet på de här platserna, på dessa karga platser, förklarade Foley själv i en intervju.

Tja, en sådan förklaring kanske avslöjar en viss romantik runt ”karga platser”, men är väl ganska typiskt för en västerlänning.

Han hade varit inbäddad journalist med USA:s styrkor i Afghanistan och Irak och inbäddad med ”oppositionen” i Libyen där han också greps men frisläpptes. Han arbetade mycket för GlobalPost, en webbaserad nyhetstjänst i Boston som säger sig vilja ge en sann blid av världen och fylla det tomrum som skapats av allt sämre utlandsbevakning i de konventionella medierna i USA.

Foley försvann i Syrien 2012. I maj förra året hävdade Globalposts chefredaktör att Foley hade gripits av den ”syriska regimen” och satt i militärt fängelse. Några månader senare gick det upp att det var ”terrorister” i Syrien som hade tillfångatagit Foley. Någon dementi av de första tvärsäkra uppgifterna om Foleys öde i den syriska militärens händer, kan jag dock inte hitta på Globalposts sidor.

I samband med Foleys död medgav också USA för första gången att man haft soldater i Syrien, under ett försök att frit honom och andra kidnappade USA-medborgare. Foley hittades inte men ett stort antal människor dödades vid aktionen.  Det finns ingen anledning att betvivla uppgifterna. När Obama skickar ut sina dödspatruller är det kutym att många människor dör.

USA har också förklarat att man återigen kommer att angripa Syrien under förevändning att bekämpa den rörelse som sägs ligga bakom Foleys död; Isis, IS eller Islamiska staten.

USA och resten av västvärlden gör nu sitt bästa före att framställa Islamiska staten som det stora hotet. I den reaktionära av USA ledda nyliberala revolution som svept över världen de senaste decennierna är IS inget annat än ytterligare en kraft som skapats av USA. När därför IS nu utnämns till största hotet mot USA kan man verkligen tala om revolutionens barn som äter varandra.

I stället för att tala om den imperialsim som Anders Romelsjö så förtjänstfullt debatterat på sin blogg och de rovdjurstater den nu frambringat – USA, Israel, Frankrike, Norge, Sverige för att bara nämna några – vill man att vi ska se IS i första hand som en religiös och sekteristisk rörelse. Is ska uttydas Islamiska staten och anhängarna sägs ”vara islamister”. Islamist är synonymt med en extrem anhängare som är beredd att utföra vilka dåd som helst för att uppnå sina mål. Inte desto mindre är ordet härlett ur Islam, en av de världsreligioner som det tyvärr finns alltför många av. Men några liknande ord för extrema anhängare till judendomen eller kristendomen finns inte eller används inte i dagligt bruk, trots att det existerar minst sagt extrema anhängare till dessa religioner. Vad ska man kalla de människor som utifrån ras, etnicitet och klass nyligen och fortfarande försvarar den judiska staten Israels brutala folkmord på palestinier, judaister? Försök, och fördömandena kommer att komma slag i slag.

I dag går det bra att vara islamofob men inte antisemit trots att antisemitismen som vi känner den inte längre existerar medan islamofobin är högst levande och livsfarlig. Islamofobin är dagens antisemitism och tjänar samma syften; att mobilisera västvärldens befolkning för ett civilisationernas krig. De skyltar som i början av 1930-talet dök upp utanför vissa affärer i Tyskland med budskapet ”Köp inte judiska varor” motsvaras i vår tid av Folkpartiets valaffischer, ”Ja till Kärnkraft – Nej till rysk gas!”. De flesta som satte upp skyltarna i Tyskland när det begav sig var förmodligen lika aningslösa som de flesta av dagens folkpartister.

Liksom de imperialistiska staterna på 1930-talat tvingades att geopolitisk omskapa stora delar av världen försöker dagens imperiemakter göra detsamma. Hela den så kallade ”Arabiska våren” var inget annat än en del av dessa planer. Flera länder i det som vi kallar Mellanöstern ligger dag i spillror – Libyen och Irak – som ett resultat av denna geopolitiska strategi. Religion och sekterism har blivit bundsförvanter i kampen för den nya sköna världen. Till och med delar av europeisk vänster har låtit sig förföras och kämpar nu med näbbar och klor och en fascistisk estetik[1] sida vid sida med imperialismen i kampen mot sista hindret för att slutföra strategin att dela upp Mellanöstern (eg Västasien) i småstater; Syrien.

Innan Foley mördades pågick förhandlingar med hans kidnappare om lösensumma. Enligt tidningsuppgifter krävde IS motsvarande en miljard kronor för att släppa Foley. Den sekterism som klär sig i religiösa termer och som i dag ödelägger stora delar av världen drivs av pengar, imperialismens pengar. Faktum är att religionen aldrig stått på egna ben. I Sverige har det tillexempel många gånger varit bråk kring byggandet av moskéer. Till viss del har det handlat om korkade människor som inte velat se en moské. Men det har också handlat om interna strider mellan olika grupper som velat kontrollera ekonomin runt moskén. Kommersen runt en moské är ofta livlig. Här skiljer sig inte Islam eller moskébyggen från andra religioner.

Genom historien, i alla tider och överallt, har alltid den institutionaliserade religionen gått hand i hand med penningen. Inte en kyrka har byggts, inte en synagoga har uppförts, inte ett tempel har rests utan att krassa ekonomiska intressen legat bakom.

Den imperialistiska strategin är nu att vi ska begrava oss i olika benämningar på rörelser som IS: drivs den av en wahhabistisk eller salafistisk övertygelse och i så fall är den kvietistisk eller salafi-jihadistisk eller rent av sufistisk? Sanningen är att IS drivs av den enda övertygelse imperialismen känner: pengar.

Den är en del av ett ett maffianätverk som sträcker sig från Washington över Europas huvudstäder, tränger in i svenska moskéer där rekrytering av nya maffiamedlemmar pågår med statliga subventioner, och når ända till Tel Aviv.

Det är inga sekterister, islamister, eller sunniextremister som slåss i Syrien eller Irak eller som mördar journalister. Det är imperialismens betalda hejdukar som härjar, våldtar och mördar. Ansvaret för det sanslösa våldet kan inte tillskrivas någon religion eller kultur, det faller istället tungt på de världsledare som med alla medel desperat kämpar för att upprätthålla en orättvis världsordning. De heter sådant som Barack Obama, David Cameron, Francois Hollande men också Carl Bildt, Anders Fogh Rasmussen och Jens Stoltenberg. Lägg dessa namn på minnet. Det är där ansvaret ska utkrävas.

Innan Foley dog uppmanade han oss att anklaga sina verkliga mördare; USA

Det gör vi.

Hans Öhrn

[1] Fascistisk estetik = ett budskap som paketeras i en form som mer vädjar till känslor än förnuft – där bilder på påstådda offer, gärna barn, och enkla symboler som till exempel stearinljus får en framträdande plats medan djupare analyser av bakomliggande orsaker lyser med sin frånvaro.

 

Share Button

Leave a Reply

Advertise Here

Photos from our Flickr stream

See all photos

Advertise Here